stockholmsnatt

Skön känsla det här, att sluta vara så duktig. Att kunna släppa taget. Mejanfesten var trevlig, ungefär som jag väntat mig, uppklädda tjejer och skäggiga små killar i keps. Anna var råsnygg i rosa strumpbyxor och högklackat. Julia också, i sin nya frisyr. Och så jag, i leopardklänning. Hundarna var lika bra som alltid, synd bara på det där stroboskopet som gjorde mig nästan blind. Lokalen låg högt, inne i ett berg. Vi åkte upp och ner i hissen. Till vår förskräckelse var de två amerikanarna där, som vi träffade i somras. Det var skönt att dansa. Gick vidare till Skeppsbar, stämde träff med en kompis som verkligen får mig att skratta. Han snodde finchoklad till mig på 7 eleven, inslagen i paket. Vi väntade på nattbussen i regnet. Träffade en gammal norrlänning som bygger en båt. Träffade fem andra norrlänningar som varit på Kelly's och träffat Allan Edwall, fast han är död. Gubben rökte pipa och frågade om vi skulle ha efterfest hos honom i Hammarby. Vi tackade artigt nej. Regnet öste ner och vi kom vilse i Kärrtorp. Två blöta katter. Min kompis, som också är ett ex, frågade om vi ska gifta oss. Vi brottas lite och jag säger "jag är inte undergiven, jag är övergiven!".

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback