sannusjka

traktor power, techno power; det trycker över bröstet, ömmar och flimrar framför ögonen. 32 grader celsius. varje morgon lägger mamma datoriserad patiens och om den går ut kommer pappa inte att dö. hon väntar på den magiska patiensen. inatt grät hon mot mitt täcke. jag sov i fyrtio år gamla grönblommiga lakan, mjuka och svala med prickar från en svart tuschpenna. porträttet på pappa hängde över huvudet, det som thure målade -87 när pappa hade ljusblå kavaj och en röd slips. en stor nattfjäril fladdrade i lampan och mamma tog en halv sömntablett. "detta är en kraftmätning", sa hon. "detta att inte kunna kommunicera med den som är ying när du är yang." sedan säger hon: "han är mitt livs kärlek." det är nu avståndet mellan människor mäts - insikten av vilka som finns där, och inte. vilka som talar, och vilka som agerar. i sömnen hör jag pipet och surret från maskinen som mäter hans hjärtslag, vattnet som skvalpar i slangarna.