nu måste jag skriva om det här

Mamma sitter ensam på nyårsafton och jag vet att hon är jätteledsen. Varför förstår inte hennes vänner att det är nu hon verkligen behöver stöd? Varför kan de inte bjuda med henne, när hon alltid ställer upp till hundra procent? Hon, ensam, bjuder ju dem på fantastiska middagar. Hennes sexrumslägenhet kommer kännas ensammare än någonsin, som vanligt tejpar hon igen brevlådan så ingen ska kunna slänga in raketer. Hon och pappa firade alltid nyår. Nu vill hon inte ens att jag ska komma dit, hon vill inte att jag ska tycka synd om henne. Hon som tagit hand om mig varje gång jag gråtit i hennes famn över nån kille eller vän. Det här känns inte bra.

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback