bok, böcker, böckerna

Det tog veckor att läsa ut Anders bok. Varje ord vägde tungt. Det här kan vara det tyngsta i sorgen: att tänka på pappas smärtor, ensamma nätter på sjukhuset, hans tankar om döden. Och nu har jag en bok som handlar om just det. Det skulle kunnat vara han som skrivit den, samma inställning till det mesta. Och rökandet. Anders skriver om handstilen, att det var där han såg cancern komma. Det finns en till svart skrivbok som jag håller hemlig, jag gav den till pappa i ett tappert försök till brevväxling. Har inte öppnat den sedan dess, den är för hoppfull, verkligheten skrattar åt den.

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback