ledigheten

Jag har två ljuvliga, lediga veckor att se fram emot. Där jag kan sitta och läsa Gombrovich utan att få dåligt samvete över andra saker som behöver göras (med undantag för texten om Maryse Condé och hemtentan i rysk litteratur). Så idag gjorde jag det. På Valands knarriga stolar. Smygtittade på Fredrik Lindström som drack sitt kaffe i ett hörn. Han är lång som ett hus.

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback