sannusjka

Jag läser Maria Svelands Bitterfittan och panikar. Den här boken får mig att aldrig vilja göra barn. Den är så välskriven, med så hög igenkänningsfaktor att jag på pendeltåget tvingades stirra i fönsterrutan igen, som hos Mara Lee. Lyssnade på Swastica eyes med Primal Scream... det är jag och Sofia i blå BMW, regnig landsväg, musiken som dånar ut i mörkret. Den känslan vill jag vara i, alltid. Och känslan med A... jag ser honom som i en snöglob, en lätt skakning och det glittrar över hans svarta hår. Men boken får mig att se mig själv instängd i den bubblan, med armarna runt ett jesusbarn.