sannusjka

Innan sjön i går fick jag ett skamligt förslag på tunnelbanan, av en hip hopper i bandana som frågade om jag var på väg till skolan. Vi pratade om bilar och avgasrör (!) i ca en kvart och sedan bad han mig att följa honom hem. Givetvis körde jag den obligatoriska undanmanövern, att jag är upptagen, och förresten är du inte lite väl ung? Men saken är den att jag trivdes att ha någon gående vid min sida, jag saknar det. Att bara följas åt. Som med David, även om han alltid gick någon meter bakom mig.