söndag
Jag tog en lång promenad innan solen gick ner. Hälsade på graven och skar mig, ironiskt nog, på gravljuset så att jag började blöda i handen. Våra rosor låg kvar, liksom klistrade mot plattan av ett regn. Jag satt där länge och tittade på mammor och pappor som drog sina barnvagnar över kullarna.
Kommentarer:
Trackback