zombie style

Jag sov hos mamma inatt, något som alltid lämnar kvar en vemodig känsla. Pappas saker... Den tomma stolen. Datorn med sitt tysta tangentbord. Lådor fulla med tidningsurklipp. Jag fattar inte att detta har hänt! Rörde mig som en zombie över stan, var på Monki med Sofia och köpte kläder, drack kaffe på Medis. Promenerade länge med Pasha. Kände hur det kröp under skinnet, som att sorgen tar stryptag så fort jag försöker skaka av mig den. Den påverkar allt jag gör. Sätter allt i perspektiv. Både hämmar och gör mig modig.

Kommentarer:
Postat av: Mona-Lisa


Hej!
SJukt sammanträffande idag, när jag kom hem (efter att ha handlat av dig i filmbutiken) hade jag fått ett mejl av Frida som rekomenderade att läsa din blogg(som hon blivit rekomenderad av Sofia) eftersom du nyss förlorat din pappa. Jag med. Min pappa dog för några veckor sedan. Det är därför jag är ledig nu, orkar inte så mycket. Ibland är sammanträffanden så märkliga.. det andra sammanträffandet idag var att Kulturrådet hade invigningsfest, jag gick dit för att se film och träffade min tidigare arbetsplats. Var på festen en stund, Pagrotsky hade rätt, det var ingen vild fest..
/Mona-Lisa

2007-03-29 @ 23:16:10
Postat av: sanna

Hej Mona-Lisa! Ledsen att höra om din far. Förstår att du inte orkar koncentrera dig på projektet, jag har själv känt mig helt nollställd utan några som helst kreativa ambitioner. Låt sorgen ta plats! Först nu (ett halvår senare...) börjar jag låta den göra det.
/Sanna

Postat av: marla

Det är konstigt, men på något sätt är et skönt att läsa om din pappa. Själv orkar jag inte skriva om saknaden.

2007-04-13 @ 12:29:08
URL: http://marla.blogg.se
Postat av: sanna

Hej Marla! Bra att du tycker det är skönt. Ibland kan jag känna att det jag skriver blir för mycket, för personligt. Ofta blir för definitivt även för mig... Kram.

2007-04-13 @ 12:32:49
URL: http://www.sannusjka.blogg.se

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback