"i den konstnärliga frihetens namn"
Är det här Kristian von Hornsleth`s bild av det postkoloniala samhället? Känns snarare som en girig handling som går under beskyddet "konst". Han borde få 300 timmars samhällstjänst i något afrikanskt sida projekt.
Läs Thorkild Hansens böcker om den danska slavhandeln och det inflytande den haft på dansk ekonomi, så blir Kristian von Hornsleths projekt lätt att förstå - han fullföljer en gammal fin dansk tradition.
Som konstnär kan man komma undan med i princip vad som helst. Kanske belyser von Hornsleth den "gamla, fina danska traditionen" för att vi ska ifrågasätta den. Hur som helst är det en kontroversiell metod och inte ok eftersom Hornsleth blir rik på kuppen och ryggdunkad på sin vernissage.
Jag undrar om vi skulle förlåta Hitler om han
hade försvarat sig med att säga:
"Jag ser Förintelsen som konst, det var mitt
sätt att visa olikheterna mellan våra kulturer
och belysa våra konflikter".
Avskyvärt är vad det här projektet är!
Jag tror inte att Hornsleth vill provocera för att öppna världens ögon och förändra något. Han utnyttjar sin konstnärsstatus och sin fördel som vit man i Afrika och precis som ni andra har skrivit så är det inte på något vis okej. I vilket sekel lever vi egentligen när man kan uppföra sig på det här viset gentemot afrikaner? När börjar deras händer huggas av, som i Kung Leopolds Kongo? Eller när skjutsas dem till Europa för att "uppvisas" på zoo, som för ett par hundra år sen?????!
så farligt är det väl inte. jag tykte bilderna var ganska kul. jag gillar bilden där den lilla pojken har fått sig en liten griskulting, han ser road och glad ut.
att som "erik" ovan fråga sig ifall vi hade förlåtit Hitler om han hade kallat det som han gjorde för konst är ju däremot extremt förvirrat.
David: Jag får rysningar av bilderna. Hu. Men visst, jämförelsen med Hitler är att hårddra resonemanget.
Att frånsäga sig ansvar genom att hänvisa till att det är konst tycker jag är skrämmande. Även om just detta fall med Hornsleths kanske inte bör jämföras med Hitler, så uppstår u ändå frågan: var går gränsen? Hur långt kan man gå i konstens namn? Jag tänker på en kvinna, som jag nu tyvärr inte minns namnet på, som kallade det konst att visa bilder på djur som var dödade för att just avbildas. Det gjorde mig mycket upprörd. Vid att döda en medvarelse i konstens tjänst borde definitivt gränsen gå!
Varför är det så upprörande att människor själva ska få bestämma över vad de vill göra och inte göra?
Victoria: Jag tror att du menar Nathalia Edenmont.
Francisco: Jag är ganska liberal och svårstött vad gäller konst, men jag har svårt för den här sortens högmod. Det är inte upprörande att människor själva får bestämma, det upprörande är vad de väljer att använda sin frihet till.
Skönt att höra jämförelsen med Vilks ronellhundsprovokation. Hur mycket kejsarens nya kläder och konstnärligt egenintresse ska vi utsättas för innan någon pratar högt om bluffen?
När konsten saknar innehåll och djupare avsikter än att främja konstnärens ego och plånbok, ska den då försvaras till varje pris? Och ska dessa konstnärer som provocerar och förolämpar utan tanke på konsekvenserna för sina objekt eller resten av samhället, ska de få support och skydd från samhället då de sedan hotas?
Jag tycker det är värt att diskutera hur långt vi är villiga att gå för att försvara meningslösheters rätt att finnas till.Nog har konstnärer också ett eget ansvar att ta hänsyn och reflektera över konsekvenser.
Och nog har samhället viktigare saker att värna.
Hornsleths visar med sitt projekt hur en riktigt vidrig människa beter sig. Tyvärr finns det stora likheter i Hornsleths relation med invånarna i Buteyongera och relationen mellan rika och fattiga länder i övrigt. Att lyfta fram denna dystra sanning som, åtminstå jag själv, helst inte vill tänka på alltför ofta tror jag kan leda till något gott.
Det som trots det gör mej olustig är att personer kommer i kläm. Måste man begå en ond handlig för att visa på ondska. Vore det inte bättre att visa på goda exempel?
Men, när folk som Hornsleth, Holländer och Vilks gör som dom gör, hur bör man då reagera. Vad kan jag göra för att inte spä på skadan? Min åsikt är att vi aldrig skall acceptera att någon gör folk illa även om syftet är gott. För det andra måste vi, förlåta handlingen, för att minimera skadan.
Jag vet inget om kulturen i Buteyongera. Men nu skall jag ändå försöka bedöma deras handling utifrån mina etiska värderingar. Det som gör Hornsleth projekt till förnedring är att människorna i Buteyongera inte är delaktiga i projektet utan bara är statister som skall förnedras. Kan de däremot se på namnbytet med humor och om de kan se ett gott syfte i projektet vore det helt ok. Det är därför viktigt hur omvärlden tolkar det hela. Tolkar vi det till något som gör världen bättre minskar skammen.
Jag anser därför att Hornsleth är en skitstövel, men låter projektet fungera som en påminnelse om vikten av etik och respekt.
Ang Kristian von Hornsleth: "Hornsleth Village Project Uganda"
Att alltid förutsätta att den mörke är den svage och étt offer är väl den egentliga rasismen. Här ser vi en stor hoper afrikaner som inte lyft ett finger och fått en massa uppmärksamhet och gratis "mat" till ett för dem stort värde. Konstnären exploateras av västerländska medier.
För övrigt skapar frihandel koldioxid och u-hjälp skapar än fler svarta barn, eftersom inga motkrav ställs, problemen eskalerar.
Ingen ler på fotografierna där de visar sina ID-kort. Tvärtom ser de alla besvärade ut. "Nu gör vi som den där vite idioten säger och får några djur på köpet, och sen pratar vi inte om det här mer" skulle jag tippa på att snacket går i den där byn.
Vidrigt! Jag skakade i hela kroppen av vrede när jag läste reportaget imorse.
Nåväl, men tänk på att det inte bara är konstnären som använder sin frihet. Det enda han har gjort är att komma med ett erbjudande om utbyte, och ugandierna som medverkar har accepterat det. Följden blir att de rika bloggsvenskarna sitter hemma i sina uppvärmda hus och blir upprörda, över vad? Det är så förbannat småaktigt och bortskämt, för att inte säga obildat.
Francisco: Jag anser inte att min åsikt är bortskämd eller småaktig, möjligen obildad eftersom jag är dåligt insatt politiskt. Jag förstår vad du är ute efter. Hade åsikten uppfattas annorlunda om jag var bloggryss och satt i min iskalla kollektivlägenhet i Petersburg?
Ni som läser in att byborna "förnedras": Var har ni fått det ifrån?
och Hlrt: att de inte ler på fotografierna beror med största sannolikhet på att de vid fotograferingen sades åt att inte göra det. om du ser närmare på bilderna så ser du att på alla bilderna står personerna i samma position och med samma ansiktsuttryck. det är ingen tillfällighet.
Francisco: dig håller jag med.
Bra inlägg i sammanhanget:
"Hornslethskonst" sett från en afrikanares perspektiv
Från: Mbanzi Moupondo. 20 september 2007 13:50
Samma sak skulle kunna ha hänt i min by i Kongo som ligger bara några mil från Ugandas gräns. Om en vit man kom till min by, satte upp ett plakat med sitt namn vid byns ingång, delade ut ID handlingar och klädesplagg med sitt namn på, tog kort på oss och dessutom gav bort små grisar till alla; skulle den allmänna reaktionen vara:" ännu en idiot som har en massa med pengar att ge bort. Nu ska vi vara med och spela spelet och när han åker återvänder vi till det vardagliga."
Nja, en förfrusen ryss inser nog också det idiotiska i självförsörjning och planekonomi eftersom han/hon har upplevt den i verkligheten. Generellt sett är det mest provocerande med människor som njuter frukterna av marknadsekonomin men ändå vill unna andra (fattiga) människor att ta del av den. Därmed inte sagt att du är en sådan, jag syftade mest på kultuvänstern.
"...inte vill unna..." skulle det naturligtvis vara.