i never promised you a rosegarden
Måndagar är paranteser. Parantesdagar. Jag vaknar med en sorg så stark att jag inte kommer upp ur sängen. Sedan sitter jag länge och bara stirrar rakt ut. I dag åkte jag till Valand. Skrev några rader och tittade på Nicolai Dunger som läste morgontidningen. Den perfekta tystnaden. Ösregn och stolar som skrapar mot golvet.
Träningspass på Friskis... smärtan i bröstet smälter ihop med tillfredsställelsen att vara i rörelse.
Hem igen. Pasha kommer dit, kliar min rygg.
Kommentarer:
Postat av: moa
Sanna, kanske kan pigga upp din måndag, eller man vet ju aldrig: på lördag (nu på lördag) kommer jag och Embla hem över helgen och tänkte med gemensamma krafter ställa till med lite festligheter i radhuset! Kom gärna dit om du tror att du skulle ha roligt av det. kramkram
Trackback