<3
Mitt hjärta är blödigt. Det krampar för ledsna hundar på tåget. Och i morse - studenterna som var på väg mot Kärrtorps gymnasium i vita klänningar och händerna fulla av små champagneflaskor. Jag stannade upp i molnet efter deras parfym. Min egen student var ju gråmulen, men bra på alla andra sätt. För mig och Julia var det inte en sekund för tidigt. Vårt nya liv hade ju liksom redan börjat då vi flyttade ihop på Lundagatan.Vi var inte school spirit-typerna och inte hade vi någon studentskiva...? Däremot en himmelsblå, öppen amerikanare och en jättefin gemensam mottagningsfest på Soda. Jag hade en vit klänning från Rodebjer och såg ut som en liten pojke i mitt korta hår. Snart har det gått tio år.
Kommentarer:
Postat av: ljuvlia
Varje år när de där sabla studenterna springer ut tänker jag på en av de skönaste dagarna i mitt liv, trots att jag älskade att hata allt vad studenten hette på den tiden. Men det var den dagen, i den himmelsblå Chevan med dålig musik, och på Café Soda och Lundagatan 53 allt började liksom.
Trackback