sannusjka

Paret från Göteborrrg var något alldeles särskilt. De anlände när jag stod på övervåningen och fixade med Renés present. Killen hade ADHD och studsade omkring i rummet och hans tjej bara: "Ska'ru bajja ellerr?" och gav honom en rulle toapapper.

Senare hade jag dem vid bordet. Precis när köttet las på grillen växlade vädret om till skyfall och alla tog sig in i festlokalen. Maten var topp, men kycklingen inte riktigt genomstekt och aerobicstjejen bara: "Don't eat the meat, you're gonna DIE. Do you hear me, you're gonna f-ing die!" Tydligen jobbar hon också som kock. Engelsmännen stirrade på henne en stund och fortsatte sedan äta. Under kvällen smällde hon till mig ett antal gånger och liksom "hoppsan, hoppsan" som att det inte var meningen att klatcha till min arm sådär hårt. Frågade upprepade gånger om födelsemärket på min axel var ett sugmärke. Jag bara väntade på att hon skulle lägga krokben eller ett piller i min drink.

Hennes pojkvän gillade mest motorsport (snabba bilar) och när jag berättade var jag bor i Stockholm frågade han "många blattarrr där, va?". Som svar på min ålder kom följande kommentar: "Näj, du ser ju för faen ut som en tonåring juh".

Det var i stort sett fascinerande och eftersom jag var full of happiness älskade jag till och med dem för en stund.