sannusjka

Varför är halva min blogg reklam för google? Svårt att uttrycka sig på nätet utan att ofrivilligt sponsra företag. Vi åttitalister är som uppstoppade korvar vad gäller information. Kändisporr genom ena örat och Karl Marx genom andra. Ja, jag säger som Arja: vem är du, vem är jag, levande charader. Dagens ungdomar borde lära sig meditationsteknik i skolan för att kunna koppla bort intrycksflödet. FÖR VEM SKA MAN TRO PÅ. Jag får svårare och svårare med mina ställningstaganden. På eftermiddagarna blir jag avlöst av en Securitasvakt. Han säger alltid att han hatar människor som inte har en bestämd åsikt, att dom smittar med sitt velande. Sedan ville han diskutera terrorism/islam/kristendom. För mig känns ingenting givet just nu -- gott/ont, bra/dåligt? Allting rubbades i Ryssland. Då känns det skönt att sofisterna på de gamla grekernas tid slog till med att "allt är relativt".

Regntung! Låg kvar i sängen imorse och kände för att ligga där resten av dagen och läsa en bok. Men eftersom min arbetsmoral ännu icke har svikit mig sitter jag framför skärmen igen. Här umgås jag med byggjobbare och ett fikusträd.

Igår var jag på jazzfestivalen. Tvillingarnas spelning ute i gräset var härlig, de bjuder verkligen på sig själva och får alla att slappna av. Sedan satt vi på taket till mejans ateljéer, med filt, vin och ett gäng konstnärer med färgfläckar på byxorna. En tjusig polis kom uppklättrandes och undrade om vi skulle planka in på området (hans kollega skrek från gatan att vi skulle bli gripna om vi gjorde oss skyldiga till detta hemska brott), men tyckte nog att vi kunde få sitta och fortsätta ha det trevligt, tack så mycket. Hursomhelst så plankade vi förstås in och såg Lauryn Hill. Det var fint. Hade tur med gröna linjen när jag åkte hem, för en gångs skull. Nu är det jobbvecka som gäller, tills på fredag då jag ska på vernissage på Fotografins hus -- min f.d fotolärare ställer ut bilder på transvistiter.

nu funkar telefonen. nu gäller det att få igång bredband och mp3 igen. varför kunde jag inte koppla in bredbandet själv? jag är så rädd att min dator ska pajja igen, med allt värdefullt innehåll. gud vad jag och S har bråkat om min dator. jag är rabiat.

häromnatten drömde jag att jag tappade tänder. de hängde och dinglade och mamma tvingades dra ut dom precis som när man hade mjölktänder. huu. tänk att det äntligen är fredag och tänk att det ska regna när man är ledig. jag skriver brev till norrland. har klippt ut massa roliga bilder jag hittat på nätet. hon är i ukraina i en husbil, saknar!

sömnlös i stockholm ---- på ryska kallas fenomenet zapoy; detta eviga supande som inte slutar förrän man vaknar upp och har influensa eller är alkoliserad. tiden flyter samman till en enda lång sommarnatt. man får finnar och blåmärken. kåt & redlös. i lördags firade vi J på sjöhästen och stod och smygsöp uppe bland buskarna. det var en fin kväll som slutade på kungsholmen, jag & anna sov i saras säng i morgonhettan. ångest att åka hem i högklackade skor och rödflammigt ansikte när andra är på väg till stranden. jag stupade i säng och sov hela dagen och på kvällen kollade jag på gamla inspelade avsnitt av Elbyl, Musikbyrån och serien This Life. Elbyl handlade om narkomaner i Kaliningrad som visade upp sina ärr och talade om sin hiv-smitta som det vore det naturligaste i världen; jag låg i soffan och grinade, för att det var sorgligt eller för att jag saknar Ryssland?

efter ett zapoy vill man gärna ha sin kæreste hos sig - fotmassage & glass. tills vidare går det bra med sin rumskompis - ryggmassage & nudlar.

Det smäller i världen. Jag är helt slut efter den här veckan. Ögonen faller när jag sitter ensam på jobbet och tar emot spridda samtal från folk som tror att de ringt till Synsam eller Tipstjänst, eller frågar hur man får tag på Ingmar Bergman. Försöker läsa Linda Skugges hångeldagbok som får mig att drömma om tider bortom terrordåd, paparazzijournalistik och läppglansfeber. Skickar kärlekssms. Tänker på bilder till utställning, satt uppe sent i natt och skrev bildtexter nästan i sömnen. Sen såg jag två roliga avsnitt av Seinfeld från säsong 2, The baby shower och The jacket. Det är ganska kul när Kramer tvingar Jerry att koppla in olaglig kabelteve, särskilt då det är en stereotyp ryss som ska utföra jobbet, men ryssen (i träningsoverall) käkar mest mat och skriker och det hela slutar med att han slår sönder teven. Det är också kul när Jerry köper den där jävla mockajackan med polkagrisfoder som blir förstörd när det snöar.

Det enda bra med kameramobiler är väl att man kan skicka nakenbilder till sin pojkvän på distans?

Musiken: The Go-Betweens, Electrolane, Tigas mix av Depeche Mode, Kill Bill Soundtrack, Pet Shop Boys...

Det finns hopp för stockholms klubbliv trots allt. Jag har börjat känna mig desillusionerad sen mina besök på Riche och Berns då jag fick lust att packa väskan och dra tillbaka till ryssland. Hemska, hemska uppsminkade cellofanvärld. Nej, hit med betong och svettiga kroppar! I lördags var jag i Kafé 44:s underbara källarlokaler med sina klottriga väggar. Tung elektro, svett, rök, öl för tjugo spänn. Opretentiöst, mäktigt. Euforin ligger kvar, precis som mina blåmärken... Jag är rastlös och pirrig, kan inte hålla mig hemma när sommarkvällarna lockar där ute. Har varit på Debaser två kvällar i rad och druckit öl med min smala budget. Igår var jag ute med en ryss som jobbar på radiohuset, vi pratade om rysslands utveckling och förstås kontrasterna mellan våra länder. Han trivs inte i sverige trots att han numera är svensk medborgare. Samtidigt har han en hatkärlek till ryssland precis som så många andra. Man måste tillbaka, okända krafter drar i en. Jag kommer att åka tillbaka, snart.