fredagsnatt

Om jag sminkar mig lite extra innan jag börjar jobba, säger de inte vad du ser trött ut idag.
Istället säger de idag ser du inte lika trött ut!
Jag är trött. Det är bara fasaden som lurar. Men möjligen på bättre humör. Köpte färgglada pennor på Muji. Kavaj på Urban Outfitters. Ansiktskräm från Kiehl's. Relativt lågbudget...
Ikväll ska jag ut och fira Sissi som fyller år. Hon får filmen Stockholmsnatt i present (hoppas hon inte ser detta nu...).
kärlek på jobbet
vojne vojne
Ser Martina Haag överallt, senast igår på tv. Hon fick riktigt jobbiga frågor om att bli kändis sent i livet. Och Martina berättar om reklamfilmer för servetter och hur det är när livet är motigt, "man måste ha galghumor (eller egentligen sa hon gravhumor) och kunna skratta åt eländet".
Ja, man måste kunna skratta åt eländet, även när man är 26. Men jag vill inte sitta i en tv-soffa om tjugo år och få frågan "varför tog det så lång tid att skriva din bok?" av en mesig programledare i rödslingad hockeyfrilla.
F skriver att tåget ska komma till min station...
oi
27 september åker jag äntligen till bokmässan i Göteborg!
svensk film
sex, lögner och videoband
Apropå död och sex. Läste i Metro eller City om en man som skrivit en bok om hur hans fru blir sjuk i bröstcancer och hans reaktion är att supa och ligga med andra kvinnor... och sedan har mage att skriva en bok om det. Försöker se framför mig hur det skulle gått om min mamma reagerat på samma sätt... det är nästan skrattretande. Nej, hon satt vareviga dag vid sin mans sida. Masserade hans fötter med mjukgörande kräm. Såg döden i vitögat. Svek aldrig. DET är KÄRLEK. Kan inte tänka mig något starkare bevis på KÄRLEK. Året innan pappa blev sjuk dog en nära vän till familjen, också i cancer. Hennes man flippade ut...han besökte henne inte på sjukhuset. Söp på begravningen. Det slutade med att han faktiskt söp ihjäl sig.
Det svinigaste man kan göra är att svika sin äkta hälft i en sådan situation, och sedan skriva en jävla roman om det.
Fy fan.
Apropå det så har jag varit på möhippa. Åtminstone de sista timmarna som inkluderade ett besök på Sturecompagniet och en mysko klubb i Skanstull. På tunnelbanan satt en gubbe framför mig och stirrade på mina fötter hela vägen hem.
666
Idag mejade jag ner en kärring på Konsum utan att säga förlåt.
the postman always rings twice
Jag brevväxlar med en italiensk bokförläggare sedan några år tillbaka. Vi har aldrig träffats in real life. Men vi vet alla varandras styrkor och svagheter, drömmar, besvikelser. Han skickar blandband och handskrivna brev. Det har gått en längre tid sedan vi hördes av, men nu är vi back on track igen. Jag har haft brevvänner sedan jag lärde mig skriva, och kontakten med F har varit den mest fruktsamma och inspirerande. Känner mig priviligerad som får ta del av en äldre mans innersta tankar.
Den här veckan har ju inte varit så kul.
Mensvärk från helvetet.
Strul.
Men F:s email gör det lite lättare.
morgonstund har guld i mun
vesuvio
mitt mest glamourösa jag
tankegång
Jag tänker på den där tjugosexåriga tjejen som blev överkörd av en lastbil vid korsningen Kungsgatan/Vasagatan. Om min cykel inte blivit snodd i Sandsborg under vintern hade den tjejen kunnat vara jag. Jag hade kunnat bli överkörd av en lastbil och dött på fläcken. Folk brukar fråga mig vad jag hade föredragit: att pappa hastigt avled av en hjärtattack eller att vi genom långvarig sjukdom fick tid att förbereda oss. Det är en idiotisk fråga.
Jag tänker på kvällarna med mamma på kvarterskrogen; hur vi skär oss igenom biffar, doppar klyftpotatis i bearnaise, klunkar vitt vin, glasklara stunder som lika snabbt byts ut i becksvart mörker då vi famlar utan att nå varandra, upptagna på varsitt håll av sorg. Jag klagar på hennes rökning, och hon på min ekonomi. Samtalsämnen som går på repeat. Vi ser människor komma och gå; de som höll pappa uppe efter pensionen; kultureliten som byttes ut mot rörmokare, byggarbetare, pizzabagare. Serberna som kramar oss och bjuder på likör till kaffet och slänger fram ryska artighetsfraser för mig att svara på. Jag tänker på dagen då pappa bad mig fotografera utsikten från sin sjukhussäng. Två fötter i vita strumpor, medelhavsblått skynke. Ärren som gick från hjärta till ryggrad.
Under kudden ligger fem miniatyrdockor från Guatemala, små som knappnålar. En present från Anna, många år sen. Man ska viska sina problem till dem, en för varje docka, i sömnen ska de lösa dem, ett efter ett.
less

Tog en timmes promenad för att rensa huvudet från allt negativt som fastnat där. Klädde mig helt fel i morse, missbedömde sommarvädret, gick längs Djurgårdsvattnet och svor åt bikiniklädda fotgängare. Så fort jag satt mig tillrätta på en parkbänk för att få gråta lite ifred kom det sjutton ungar med fiskspön. Och påsen med mina tillhörigheter hade färgat av sig och gjort händerna alldeles svarta. Jag gick. Såg en jättedöd fågel. Den låg på rygg, som om den sov. Ögonen öppna. Jag tvättade händerna på Tekniska Museet. Gick över Gärdet... Svor.
Jag är så less min livssituation.
Less på sommaren.
På bristen.
skit
sex på film

Via Isobel hittade jag en lista över filmhistoriens hetaste sexscener. På första plats kommer Don't look now av Nicolas Roeg som jag inte har sett. Mulholland Drive kommer trea och är en av mina favoriter. Det finns så många... Sex and Lucia, Gegen Die Wand, Dirty Dancing, Dreamers, Secretary, Holy Smoke, Bitter Moon, Y Tu Mamá También, Unfaithful, Brokeback Mountain, Boy's Don't Cry.
Med flera. Med flera.
två svenska filmer

I går var Sofia på mitt jobb för att plåta en ung regissör. Han dök inte upp, och behagade inte att ringa för att meddela att han var sen. Dessutom skulle han på ett möte, vilket gjorde att hon fick vänta 1, 5 timme för att knäppa kort. Taskig stil, for sure. Såg hans film häromdagen, Du&Jag, som var fin och stundtals underhållande, men jag sympatiserade inte med någon av karaktärerna, allra minst huvudrollsinnehavarna. Tjugofemårskriser, olycklig kärlek och fylla. Visst känner man igen sig. Men både Naomi och Johan är så självupptagna och otrevliga att man bara önskar att de ska bli tillsammans och försvinna till New York.
Har också sett en förhandsvisning av Underbar & Älskad av alla, baserad på boken som jag sågade häromveckan. Tyckte faktiskt att filmen var bättre än boken, trots det något tramsiga och flamsiga temat där Martina Haag gör bort sig och utsätter sig för ständiga pinsamheter. Men - jag kan inte låta bli att känna mig lite kär i henne! Hon är så härlig och snygg att jag önskar att hon var min mamma, syrra, bästis eller älskarinna. Åh, Martina, I like you.
sexobjekt
sur
sweet as lemon
flörttips från metro
- Snurra håret lekfullt när ni pratar.
- Blinka.
- Visa hud. Släng med håret och lägg huvudet på sned.
älskar

Tog en öl på Debaser med två av mina vackraste vänner. En av dem ska gifta sig mycket snart. På vägen hem såg jag två sniglar knulla. Nu ska jag se Six feet under... Älskar. Älskar deras sätt att ta sig an döden. De genuina karaktärerna som man fattar tycke för allihop. De är min familj nu.
Jag tänker nästan bara på min bok. Har så många anteckningar att jag inte vet hur jag ska få ihop alla lösa trådar. Är totalt uppslukad och svår att nå. Förlåt mig för det.
samtalsterapi

Jag har varit hos en psykolog idag, 14 månader efter att pappa blev sjuk och dog. Eller inte en psykolog... en av landstinget anställd kurator. Redan då jag äntrade rummet fällde jag en ironisk kommentar om näsdukspaketet som låg där jag skulle sitta. Hon verkade inte uppskatta ironi. Uppriktigt sagt var jag nervös att hon skulle börja trycka på ömma punkter och sätta igång något slags syndafall, och inte sedan ha behörighet att lappa ihop mig igen. Det som störde mig mest var det befintliga ljuset i rummet. Jag avskyr att sitta i ett grått kontor utan lampor tända, hennes ansikte föll i motljus och jag kunde inte koncentrera mig.
Hon bad mig berätta om min uppväxt och relationen till min familj.
Hon sa i princip ingenting, utan nickade bara lugnt åt mitt svammel.
Vi ska träffas fem gånger.
Jag är rädd...!
kulturballe
Läser just nu flitigt Isobels och Annina Rabes inlägg om att vara ung och snygg i kultursidesvärlden.
babel
hej pappa det är jag
britney
tandhals




Jag var lycklig igår. Följde med till F12 och firade Jonathans födelsedag. Kramades med vänner. Gick vidare till festen i kolonilotten vid Skanstull. Drack folköl och stack mig på taggar. Kissade tyvärr i någons rabatt. Vaknade hemma med märken efter tänder på halsen.
det skulle vara möjligt
Eller så skulle mitt liv se ut precis som i filmen Under Toscanas sol: Jag skulle lämna mitt gamla liv och bosätta mig i ett fallfärdigt hus i Toscana, ta hjälp av ett gäng polska byggarbetare (som egentligen är professorer i litteratur) och förvandla kråkslottet till ett mozarelladoftande paradis, lära mig italienska och framförallt: lära mig älska igen! Mycket går åt helvete på vägen; jag blir sol-och-vårad av en sexig italienare, det flyger fladdermöss i sovrummet, alla är lyckliga utom jag... Men - jag skriver en roman. Och till slut, när jag har slappnat av tilltäckligt för att inte bry mig om att jag är en fyrtioårig singelkvinna i en italiensk by, kommer en amerikansk författare på besök och så gifter vi oss och huset ångar av kärlek, trerättersmiddagar och vänner från hela världen.
bergmanfeber
kommer inte på någon rubrik
Jag har träffat Zhenja och Pasha. Förvirrat växlat mellan engelska, svenska och ryska. Fikat på Ritorno som har bytt ägare sedan jag var där sist...
Läst det här inlägget om varför tjejer väljer att vara med alfahannar, hur man kan separera sex och kärlek med mera.
onsdag
respekt
(Det kom just in en brunbränd ung snygging från Box som skulle hämta upp ett paket. Han var så svettig att det rann i ansiktet.)
humor
underbar och älskad av alla
Är förstås intresserad av att läsa Maja Lundgrens omtalade bok, som i morse blev ganska sågad av Ulrika Kärnborg i DN. Jag skulle läsa den med samma entusiasm som när jag läste Den högsta kasten av Carina Rydberg. Maktstrukterna i den litterära världen handlar väl främst om att män vill ligga med unga författarinnor. Och de vill inte bli uthängda till allmän beskådan av begåvade författare som Maja och Carina. Manliga författare kan vara otroligt macho av sin egen fåfänga. Eftersom jag kom in i den världen extremt tidigt har jag råkat ut för ett antal sextrakasserier.
Ernst Brunner säger att skönlitteraturen håller på att dö ut. Det tror inte jag, däremot tror jag att svenska folkets smak blir sämre för varje chick-lit och deckare som toppar pocketlistan. Jag läste Martina Haags bok Underbar och älskad av alla på bussresan från Umeå och ville kväva mig själv med en baguette.
saker jag och mitt ex pratar om
se min nakna blick

K Special visade igår dokumentären Here's looking at you, boy. Det var intressant och kul att se hur homosexualitet har skildrats på film. Som vanligt låg tyngpunkten hos bögarna och inte flatorna. Toalettscenen ur Fucking Åmål visades som exempel på lesbisk kärlek. Och en manusförfattare från L word fick ta ton. I övrigt var filmer med lesbiskt tema ganska dåligt representerade. Jag kom att tänka på den argentiska svartvita filmen om två flator som kidnappar en brud och våldtar henne, någon som minns vad den heter? Många manliga regissörer blev intervjuade, jag tyckte särskilt att Gus Van Sant verkade rar.
DN skrev en snutt om filmen här.
måndag hela veckan
buskis
det ljuva livet




hunk

Jag tyckte att Patrick Wilson var het redan när han spelade frireligiös bög i Angels in America. Filmen Little Children ska ni endast se för sexscenen med Kate Winslet i tvättstugan.
humor
att knega eller inte knega
Det här året har varit ett evigt knegande. Brist på energi har lagt alla storartade projekt och frilansjobb på is. Men jag vill inte klaga. Knegandet gör en mångsidig, man får ett bredare register och förstås, som författare, mer att skriva om. Jag har aldrig gått på a-kassa. Däremot har jag lånat mycket pengar från CSN och mina föräldrar. Nu när jag bara har en förälder kvar blir det svårare, och det här med arv är en komplicerad historia.
Jag vill inte vara en kreatör på a-kassa. Sitta hemma med ett ångestladdat tangentbord. Jag vet dock inte om jag vill, som Sara Kadefors skriver, hamna i "hemtjänstträsket" som många kulturarbetare tvingas dryga ut kassan med. Jag har en stor respekt för alla som jobbar inom vården, dels för att jag själv har arbetat just med hemtjänst och för att Huddinge sjukhus tog så väl hand om min far. Men - ska man arbeta med sjuka människor ska man gå in med hela hjärtat. Inte sitta och ha ångest för att generationsromanen inte blir skriven.
polly
- Jag har alltid vetat att jag kan och vill älska flera, men då hade jag inga ord för det. Inga andra än otrohet i alla fall. Det jag kände var bara fel enligt den monogama matrisen. Ingenstans hade jag hört talas om att man kunde vara polyamorös." (Läs mer här)
Det här med polyamori... det köper jag inte.